Att bara vara utan att prestera- Hur ofta ger du dig själv den chansen/möjligheten? visst kan det finnas många försvar här- att varsomhelst och närsomhelst så måste vi alla prestera. Fast så var det det där med medvetna val... Lugnet och harmonin kommer inte av att prestera, det är jag helt övertygad om och det gäller att ta till vara det små stuunder som finns till att fatiskt släppa ALLT för en minut eller två och bara vara - det ger en väl blandad dos av lugn harmoni kraft styrka och mod som inget annat kan ge.

Always and ever - föralltid och alltjämt- livet är föränderligt så varför skulle det vara till för att alltid prestera? Olika världra kräver olika av oss. Två av mina egna världar som singelmamma och mitt yrkessamma jag som entreprenör och konsult kräver en hel del presterande. Det hafe nog varit konstigt annars. Vissa perioder tar det mer kraft än andraoch ett tag blev det för mycket presterande. Jag gjorde ett val och styrde om- några ångesfyllda nätter och sedan sakta styrde jag båten mot där jag är idag. Och idag hittade jag tom min gamla yoga matta- En skön känsla att i morse sträcka ut kroppen på den med balkongdörren öppen. Inget jag planerat igår - men stund väl tillvaratagen idag. 15 minuter i att bara vara och mer stärkt än någonsin i attt livet kan ge så mycket mer än att alltid prestera.

*Vem är du om du presterat/inte presterar?

*Hur är andra mot dig när du presterar/inte presterar?

Att mer och fler stunder stärka mig själv i god känsla till den jag är och inte till det jag gör. Det har gett mig den trivseln och där jag är idag!

 

Yoga mattan den kom fram i precis rätt tid-Något stel av stillasittande vid tangentbordet.

Med öppen balkongdörr ser jag också himlen från golvet- en skön vy.

Utsträkt kropp lugn och krafylld själ- nu tar vi vara på dagen och den vi är och bara i det vi gör!

Tänk så bra det är med sommar! 

Kram A.