Det där med att finna inspirationen till det man tar sig för kan vissa dagar vara mer svår att finna än annars. Kan emellanåt nästan fundera ihjäl mig på vad det är som påverkar min inspiration och sinnesstämning.
Reflektioner och övingar ger resultat. Eller i allafall är det verktyg till att ta sig ifrån rondellkörandet eller dikeskörning upp på huvudleden igen. För det är där på huvudleden som sinnestämning och inspiration är som bäst, när jag puttrar fram i lagom hastighet för lika väl mig själv som för det jag har om kring mig. Hur att hålla mig där så ofta, långe och väl- är det det som är livsfrågan?

På hemma fronten i rollen som tonårsmamma påverkar ungarna mitt modershjärta. Konstigt vore väl annars? Den där tonårslatheten eller tonårsglömskan som allt som oftast dyker upp och genererar påminnelser och tjat från mig som mamma kan när som rubba min sinnestämning. "Plocka undan efter dig", "kom i tid till skolan", "gör dina läxor", "använd disktrasan" osv. Känner ni gen er ? Eller kanske är det bara mina ungar som glömmer just samma saker år ut och år in .. Har viss påmint om dessa områden i 15 års tid snart.. Och visst, ibland påverkas jag mindre, sätter liksom upp skygglappar- medans ibland är jag riktigt trött på tonåringar! Men vips tänker jag till på att de är lika fina idag när de sover, som när de var små och så är sinnestämningen back igen.  

Frånvaron eller icke närvaron av ungarna kan också påverka min sinnesro. Instängda på rummen liggandes i sängarna, med padda och dator  24/7. Enda sammvaron vissa dagar är att med nöd och näppe att palla sig ut till köksbordet för middagsintag utan att vilja kommunicera. Helt omöjliga att ens möta på halva vägen om jag nu har en sk kommuneringslust. Det blir inget snack om de inte vill! Numera hämtar jag hem min sinnesstämning de stunderna genom läsning. De skönlitterära verken som jag vill plöja igenom får därmed extra tid och min känsla is back on track igen.
De utflugnas närvaro påverkar gott och blir en hög extra dos till kontot. 

På jobbfronten har jag många olika projekt som gör att när det ena tappar fart och glöd kan ett annat ge den inspirationen som behövs. Det låter så klart genialiskt och skönt. Banne mig att det är det också! Jag påverkas gott av att vara min egna chef. 
De dagar som idag, när inspirationen behöver få sig en kick upp-hur får jag till det då? Fake it until you make it- en bra tes! Som tex att klistra på sig lugnet och leendet. Ta en bit mörk choklad till kaffet osv. Men idag är chokladen slut.. Med låg energinivå tror jag bestämt att en powewrwalk under efermiddagen kan få inspirationen att glöda igen. Mitt skrivprojekt behöver fler ord ner på pränt av stolparna som hjärnan tuggar på. Och här finns också en satt deadline om några dagar..

Det här att ha en fast deadline på både gott och ont. Men med lite god påfyllning av höstens färger och luft kan jag alltid köpa en bit på choklad på vägen och fylla bägaren lite till. Som extra bonus tänder jag ett levande ljus och låter fantasin och orden flöda fritt i ljusskenet- den tidiga kvällen är redan en stund att se fram emot

Kram A: