Idag 4 månader efter valet kan vi kanske stå där med en ny statsminister. En statsminister som vi i höstas avsatte.. Tja framtiden vet man inte alltid mycket om..

2018 val lär gå till historien som den mest utdragna i svensk historia. Min förhoppning är att oavsett vilket besked som kommer är att historieböckerna också får oss att minnas ordet samarbete. Att viljan till samarbete har har jobbats för och att tråkiga, fruktansvärda ordval i sociala medier från människor i besvikels läggs undan.

 

Det sista av förra åretbrinner nu ut.. jag accepterar året som det blev, har tagit med mig det bästa in i det nya året och accepterat strtläget för i år. 2019 är ett nytt år med nya ingredienser.

Vi har alla rätt till vår känsla oavsett besvikelse eller glädje- men handlingen i känslotillstånd- tja, den är något som bör checkas innan den sker. Ibland kan det vara väl värt att köra ett varv till i rondellen liksom..

De sista av adventsljusen brinner för fullt. Märkligt nog har det högsta knappt någon låga och det lägsta brinner för fullt... Ibland blir det inte alls som man tänkt får det bli symbol för idag och också ett riktmärke till ordet acceptans för det vi inte kan påverka.

Kram A.