Alltså det där med att ta sig en blänkare i solen- en kopp kaffe en njutning en tacksamhetsreflektion.Tja what ever. Gott kan det göra för den egna personligheten och utvecklingen om man som jag tar stunden och tillfället till vara. Men bara om jag vill och är öppen för att vilja längre än där jag är. Och jag menar inte längre i att vilja ha prylar, pengar eller att få andra att göra. Jag menar vad jag vill och tar ansvar för själv. Mitt egna stegande helt enkelt.

Vad är jag i mig själv?
Ingen blir lyckligare genom pengar lyx och glam. Visst kan det förhöja tillvaron- men reflekterar över hur viktigt det är att alltid, alltid vara mån om sig själv sitt egna värde utan glamour runt omkring och vad det gör är viktigare. Och för den delen inte höja sig själv på bekostnad av andra.  Min egna självkänsla bygger jag inom mig själv oberoende av andra eller inte.

Jag reflekterar över det starka, goda i uikhetens och enkelhetens ådra. Likformighet nja, jag tänker att understryka sin unikhet och det goda i det ger mer gott än att att eftsträva att efterlikna.

Tänk att den enklaste koppen kaffe under solen på en halvfärdig altan kan stärka känslan inombords så tydligt. Lyckligt lottad som när solen lyser kan ge mig själv den stunden. Stunden behöver inte vara lång, inte lyxig utan just enkelheten under solen- den stunden kan göra mig så gott. Testa du med!

Jag är unik och enastående i mig själv. I de orden bygger jag kraft styrka och mod till att stega mig framåt.
Att eftersträva att vilja vara någon annan som jag varken har kartan eller kompassen till verkar ju urkorkat och att slänga ut sin tid på strunt- eller hur?

Nu fortsätter jag mitt solumgänge en stund till, beakar min för stunden kassa rygg och höjer mig som exra god i hållbarhetssyfte som investerat i för oss nya byråer genom blocket.
Yehaa vad det är bra med sådan sidor!

Kram A: