Ger mig själv en stunds belöning med papper och penna denna soliga morgon. Lyssnar till fåglarnas ljud och stadens uppvaknande samtidigt som jag njuter ordentligt av morgonsolen. Ett väl medvetet val till njutning. Me myself and I.
Jag kallar det för belöningsstunder. Jag belönar mig för allt jag gör som är bra. Dessa stunder är också de stunder där nya idéer kläcks, kraft styrka mod stärks liksom ödmjukheten respekten och tacksamheten för den jag är, det jag har och alla runt omkring mig.
Mången är de gånger genom livet som jag gått vilje i belöningssystemets näst..
Har du?
Tänker på den tiden som jag tillhörde gruppen rökare. My good vad jag gick vilse då. En belöningscigg trots att det jag ville inte var utfört. Ibland två eller tom fler cigaretter på raken.
Viktigaste belöningen var också socialt sammanhang och tillhörigheten där. Det har blivit många timmars vilsna steg i tron om att få vara med till vilket pris som helst, skulle vara den viktigaste.
Idag vet jag bättre.
Belönar gärna mina steg med för mig goda belöningar än tvärtom. Tänker att den som inte ser mig eller någon annan för den vi är. Det vackra och fina i oss. Tja, den behöver ju knappast vår närvaro heller.
Eller hur?

Sätter man värde på en människa, visar man det.
Igår belönade jag mina steg med solumgänge och goda samtal med en dotter. På tu man hand med en dotter i taget är ett gott tillvaratagande av tid för mig som mamma till en syskonskara på fyra döttrar. 
Trivseln i mammamhjärtat är också gott av sommaren och systrarna som flitigt utnyttjar tiden att vra i varandras umgänge.  Hittade också ett par finingar till tofflor igår - som jag inte investerade i! Så dumt!!
När känslan är med ska man passa på och inte tvärtom. Funderar på om jag ska checka om de finns kvar idag..
Vad tycker ni?

Kram A.