Rollen som singelmamma och ensamförälder har i mångt och mycket utvecklat mig själv och mitt kunnande. Ibland tänker jag att alla människor borde testa den rollen för att utveckla sig själva. Möjlighetstänk, flexibilitet och lösningsorienterande är egenskaper som har fått sig en rejäl utvecklingsdos genom åren. Oplanerade saker som dyker upp och som måste lösas, får man i min roll lära sig lösa. Oavsett vad det är.
Faktiskt är jag numera både van och kunnig i att använda både hammare och skruvmeijsel, utöver den vanliga markservisen som att laga mat tvätta kläder och städa med dess olika hjälomedel och verktyg. 

Även när teknik går sönder, har jag lärt mig hantera det. För teknik går sönder och ju mer tekniks utrustning de finns i hemmet ju fler saker kan gå sönder. Det jag passa mig för och som jag definitivt känner en slags begränsnng i att utveckla det är el och kombinationen av el och vatten. Där går min gräns och det är fackmäns hjälp som gäller på de områderna. Förutom när maskiner som tvättmaskinen strular pga av stopp i avloppet. För det mina vänner kan hända, och har hänt mig! Lärorikt? Yes! Och även "utvecklande".
Att rensa ett avloppsrör är faktiskt ingenting som jag önskat att ta mig för... Därav en självklarhet att skriva denn denna texten och bjuda er på min efarenhet i ämne genom samarbete med ett proffsigt företag som har som arbetuppgift att lösa problem som stopp i avloppet. Känns super att veta , om framtiden skulle bjuda mig på fler igentäppta rör.

Med gäster på intågande och finaste finblusen i tvättmaskinen och faktiskt läget under kontroll. Hände det som inte kunde hända. Plötsligt   ett annorlunda "bubbande" läte badrumet.. Hela handfatet i vatten och ludd, samtidigt som tvättmaskinen i bakrunden inte verkade följa tvättpogrammet längre, utan mer stå och tugga runt. Vad att göra? 
Ganska direkt förstod jag att slangarna på maskinen på något sätt var kopplade ihop med vatten och avlopp till handgfatet och att någonstans där i fanns ett problem..
Ut med allt från skåpet under handfatet och på med plasthandskar. Ni vet sådana där gula städplasthandskar. Sen var bara frågan var skulle jag skruva? 

Det gav sig ganska lätt och jag skruvade på rätt del direkt och fick loss de delade plaströren under handfatet. Med väl rören öppna var synen inte den vackraste vyn precis. De gegget som fanns i rören ska ni vara tacksamma att ni inte såg. En mamma och fyra döttrar, som vistas till och från här hemma hade alla gjort sina avtryck. Alla vi har långt hår. Badrummet är en väl använd plats. Varje dag är alltid något hår som tvättas och borstas i badrummet. Blandningen av långa hårstrån, schampo och tvål avlagringar kan vara bland det äckligase jag sett.  

Och nu kommer vi till det som gör livet som singel utvecklande. Det är bara att fixa problemet. Oavsett hur äckligt gegget i rören sen än är! Skiten ska ut och mina händer är de som ska fixa det. Inngen annan finns ju till hands. 
Näst intill klar med rensadet anlände mina middagsgäster. Jag öppnade ytterdörren med plasthandskarna på som den bäste rörmokaren som skådats och mina gäster fick sig ett gott skratt.

Även jag själv kunde, efter att jag fått tvättmaskinen att tvätta på som vanligt igen, skratta gott åt situationen. Fast jag ska villigt erkänna att kräkreflxen gjorde sig väl påmind i stundens hetta av gegget i rören.

Man kan alltid mer än man tror och jag gav mig också en riktigt stärkande belöningsklapp på axeln när allt var avklarat. Fasiken att inte kunna lassa över något på någon annan- gör att man fejsar och löser problemen själv. Efter denna händelse kan jag definitivt säga att jag kan rensa avlopp. Däremot är det inget jag har som målsättning att ta mig för igen. Idag är jag tacksam över att veta att det finns fackmänniskor även i detta kunnandet som finns till hands genom jour dygnet runt.

Kram A.