Morn. Fasiken vad mörkret påverkar.. så segt det är hos oss att komma upp på morgonen nu. Det är som vi är slutkörda och har deadlines för jullov. Och deadlines - ja det jobbar jag efter. Men det är fortfarande några veckor kvar för både mig och tjejerna att avverka jobb och skola. Sen så kan vi vända på dygnet legalt under några veckor. Hur som är det tidiga mornar i nuet, skönt med arbetsuppgifter som har dragningskraft och ger trivsel när ljuset saknas. Som den karriärcoach jag är funderar jag idag på detta med ordet karriär. Många jobbar på ett helt liv utan ens tycka att de gör någon form av karriär.. Är det att göra karriär när man yrkesarbetar? Och att byta karriär .. Kan man vara för gammal för att byta karriärspår? Min erfarenhet genom karriärcoachung genom åren är att allt för många många gånger låter bli att byta karriär . Faktiskt även när trivseln på jobbet inte är med till 100%. Modet att byta jobb eller yrke sviker många gånger och stannar som en dröm som aldrig blir genomförd... För vems skull liksom? Det är näst intill som att ända strävan i livet är att gifta sig. Att det Inger lycka.. men sorry hörrni- all lycka kommer inifrån . Mer troligt är everyone av oss uppnår högre lyckopotential och trivsel i livet genom att våga byta karriär efter vad som känns rätt och inte vara efter vad som är tryggt. Att sen singellivet med umgänge av och med sig själv gör att vill man lär man känna sig själv på ett sätt som kan leda oss själva ordentligt in mot vårt lyckligaste jag. Till skillnad emot att tro att enbart vara gift hänga upp sin lycka på en annan människa och att ”vi tycker lika” skulle skapa lycka. Nix pix - för den som missat - vi tycker inte lika vi är alla skapta olika. Därav kan ingen dömmas för att byta karriär om känslan finns med. Think about it! Kram A.