Stillhet lugn eftertanke och reflektion. En promenad till kyrkogården. I går var det den årliga gravsmyckningsdagen. Mormor och morfars grav besöktes och har gjorts så i många år tillbaks. Mina ungar har alla varit delaktiga i den graven genom åren vad gäller både vattning och plantering. Så även att smycka graven på just denna gravsmyckningsdag. 

Mina minnen som liten flicka var under denna dagen en stadsresa med tåg- sen spårvagn och promenad i en mycket kyligt Göteborg till Västra kyrkogården. Vi var finklädda. Ingenting fanns öppet, förutom blomsteraffären i anslutning till kyrkogården. Familjen Engs "familjegrav" besöktes. Allt var stilla vi pratade tyst och jag frös. Varje år var likadant. 

Numera tror jag den familjegraven är borta. I allafall har jag inte besökt den på många år. Sen 22 år tillbaks går promenaden denna dagen istället till Lerums kyrkogård. I år blev det inte någon promenad utan bilen. Ni vet den flexibla ådran behöver inte göra samma år från år bara för att. Det passade bättre med en biltur i år helt enkelt. Glad att en av tonåringarna följde med. Faktiskt brukar dessa två hemmavarande tonåringar vara bra på att följa med tex till graven.

Fint och fridfullt vid Lerums kyrka.

En tonåring pyntar till hos gamlamormor. Omtänksamt Kiss

Många ljus och många besökare bland höstlöv och gravar. Mycket stämningsfullt och en reflektion om varifrån vi kommer varesig vi vill eller inte.

Pyntat och fint. Höstligt värmande med ljus och lykta. 

Jag tror att ett oftare besök till möjligheter för eftertanke är möjligt för oss alla. Kyrkogården kan vara en sådan oas och samtidigt visas respekt och tankar till de som vilar där.

Kram A.