Det stundar ett stort val för niondeklassar runt om i landet så här års. Gymnasievalet och jag har en niondeklassare.. Det som är bra numera är att skolorna annordnar öppna hus. Vi har varit på ett flertal. Både i vår smådstadskommun och i den stora staden. 

Det är inte lätt att tänka ut vad man vill och inte villom man inte har en riktigt start känsla av man vill med sin framtid. Som mamma har jag bollat olika skolor och olika programval fram och tillbaks med min tonårsdotter. Och så stod vi här inför sista veckan innan ansökningarna ska vara inlämnade och var helt vilssna- Vad ska hon välja..?

Dock är det tredje gången för mig som mma till en niondeklassare och gymnasieval. Tre helt olika val och olika förutsättningar. Jag tycker personligen att 3 år på gymnasiet ska vara roliga- jag tror resten av livet har mer nytta av att man har kul när man pluggar än att jag som förälder pushar för näst intill ouppnåliga studier. 

Idag var vi på öppna hus på Lerums gymnasiekola. En skola där jag själv gått och tagit studenten likaväl som jag varit i rollen som mamma till en student där. Och det jag upplevt av skolan tycker jag att den har fungerat riktigt bra. Närheten är såklart ett pluss också.

Att komma in p skolan idag och mötas av äldsta dotterns tidgare lärare gav en också en god referensram. En påminnelse om att ibland har vi mer än vad vi tror av bra saker i vår närhet. Det gäller såklar relationer också.

I vilket fall har vi idag fått en mycket god presentation på Lerums gymnasium- vilket känns riktigt bra. För någon av motsatt tänk än jag kan det tyckas ostrukturerat att inte vara klar med sitt val än- men vet ni, jag är ju en fan av detta med känslor och ibland behöver man känna efter mer längre än kortare. Att bara göra sina val med hjärnan- hurvida det är gymnasieval eller inte- det tror jag inte ett smack på att det är det bästa! Hjärtat med i valen- och har du aldrig gjort ett val efter ditt egna hjärta- tja, då är det dags att börja öva! 

Det kändes nästa som igår som jag själv gick på skolan när vi gick föbi den äldre delen, där jag själv sprang ut som student 1986. Från då till nu har skolan byggts ut och min tidigare student sprang ut på en helt annan del. MDå var jag en annan mamma än vad jag är nu- jag hade både tonåringar och småbarn. Idag har jag enbart tonåringar runt mig. Jag har lärt mig en del genom åren värderar kanske andra saker högre än då- och jag är rädd om min tid. Framför allt jobbar jag aktivt med att vara en delaktig mamma. Och jag tror, det känns så att det uppskattas att ha mig med och delaktig vid presentationer och val som de här. Jag frågar och tar reda på och försöker se en helhet- det tror jag inte jag gjorde för 10 årsedan. Därmed ett bevis på att det är aldrig försent att utvecklas och tänka nytt. Bara man lär sig själv nytänk!

Och från oktober till nu har nog inget faktiskt känt så bra som nu vad gäller processen gymnasieval för mig och min dotter. kankse behöver man ibland rondellköra föratt sedan hitta nytänk att ta sig dit där hjärtat är med.

Dotterns svarta päls: JC

Leopardmössa: Lindex

Mina jacka med pälskantad luva: Lager 157

Kram A.