Kom ut i vinterslasket sent igår kväll. Min förväntning låg inte i att det skulle komma mer snö. Snabb reflektion av den situationen säger mig direkt SLÄPP FÖRVÄNTAN på lika väl fröken väder som på någon annan. Det är så mycket roligae att bli possitivt överraskad än att gå runt med besvikelse genom förväntan på andra männsikor som inte har en aning om min förväntan på dem.

Väl hemma möttes jag av tonåshäng i vardagsummet. Tjejerna med poskvän hade blandat kvällen med pluggande middagslagning smtalande och kortspel. Mysigt! Jag ställde mig i hallen och tittade ut över mitt inte alltid så ordningssamma hem, men kände ändå känslan av stolhet som jag letade efter!

Jag är mega stolt över mina tjejer- då tänker jag på de de är och inte på det som de gör! För det som de gör får mig att åka berg och dalbana emellanåt, som vilken mamma som helst, vad gäller mina känslor.
Mega soltkänslan känner jag över mitt hem. Skapat av mig själv av eget tycke och smak. Roddat av mig som ända vuxen ihop med de två hemmavarande tonåringarna. Bostadsrätten och känslan av min paradvåning är min hem och min borg. Centrum boendet är kalas!

Idag saknas "bara lite" lite praktiskt göromål av någon med snickarkunskaper som jag själv inte besitter. En avskärming i hallen hyllor i en garderob och nya skåk och maskiner i köket- tja sen så kan jag mata mig med mer stolthet!

Dax för att göra en ny "att göra lista idag, så att jag får till och lägger fokus på det jag vill och kan göra!

Nu ska den stolta singelmamman iväg på jobb- 2 dagars jobbande hemifrån i streck, denna veckan. Imorn kör vi hemmakontoret igen. en där blandningen är god för mig. Och jag matar mig med mer stolthet som tagit mig hit!

Matar du dig med stolthet över där du är i ditt liv och det som du har åstadkommit, eller sneglar du hellre på andra med avundskänsla?

Kram A.