Mitt inne i en period där känslan är som om tiden bara springer iväg- den där känslan ä lite märklig. Jag vet ju så väl att tiden går lika fort när som. Allt handlar om vad jag själv stoppar in. Med roliga projekt som rullar på bra och full fart av studerande ungdomar så är tempot högt. Kollar jag av min Todo-list så har jag en hel del punkter som skulle behövts göras men inte gjorts. Jag hade velat skriva "inte hunnit gjorts"- men det är att lura mig själv. jag har prioriterat annat helt enkelt. Tänk så många som skyller på tid och rum istället för att identifiera sin tid och våga stå för vad som stoppas in. Inte undra på att stegandet inte går framåt.
Idag ska iallafall två gamla bestående punker på listan bort. Jag är helbestämd i att klämma in dem mellan jobb och kvällsmöten. Kan jag få till en tredje är det bonus och jag kommer sväva på moln!

I flexibilitetets ådra blev gårdagen en kväll bland läxläsning och hemarbeten. jag älskar att ha ett stort köksbord där olika saker kan få gjorts samtidigt. Och yes- flexibilitet utvecklas i mammarollen. Kan det vara så att det är en mammas lott att öva den? Men bland böcker och datorer så blev också pannkakorna goda. Vi ensamstående, enastående mammor är fantastiska på att fixa så gott vi kan. En singelmammas vardag är en skön vardag men ibland helt upp och ner från det som planerades när stundande gymnasiesökning ligger i fokus.

Kram A.