Den första och den största dagen vad gäller tankar till nytt är nu här.
Ja ,och sen då? 

De där dagarna mellan jul och nyår är fyllda av nytänkande, mål och förändringar i likaväl samtal som tankar. Det ska slutas röka, det ska börjas träna det ska skiljas, det ska bytas jobb det ska börjas äta hälsosamt, det ska börjas banta (korkat) mm. Det ska göras det ena med det tredje och emellanåt hör man de som gärna ska börja göra allt på en och samma gång.
Men vad händer? 

Vi vaknar upp år efter år på dagen idag. Det nya årets första start för alla nya drömmar till mål och förändringar. Och ja vi vaknar upp men att sen ta sig till handlande.. nja, det är inte alltid lika glamouriskt att se sitt mål på dagen idag, som att tänka eller prata om målet i mellandagarna.

Tänk om det är så att årets första dag är den mest korkaste dagen att starta något nytt på? 
Trötta efter en sen nyårsafton där onötigheter intagits. Kroppen skriker av mer sött och viloläge. Nämen tjena allena vilken uppförsbacke att starta i...

Men så klart- är målet satt med karta och kompass så är det bara att starta mitt i backen ändå! Och det gör du väl..?

Jag tänker att tanken tar oss till målet lika väl som den hindrar oss. Omständigheternas träsk är bara ett slags försvar till det hindrade tankarna hos oss själv. Det blir på något konstigt sätt mer uthärdigare att skylla på det träsket än att ta våra egna tankar i örat.

I vilket fall att tänka "rätt är grund till så många nya steg och till mer välbefinnande. Kolla av ditt startläge.

Vart vill du? 
Vilka resurser har du? 
Hur ska du belöna dig under vägens gång? 
Och glöm inte att skäda vilka hinder du kan se- Vad är din plan för att ta dig förbi dem?

 

Det är aldrig försent att starta om eller starta nytt- oavsett nyårsdagen eller inte. Men med en god research kan man lika väl slänga sig utför i det nya när tanken är där istället för att vänta tills nästa dag..


Solen skiner och ljuset är här- åh vad skönt med "rätt sida årskifte". Visst har årstidsväxlingarna sin tjusning och jag acceterar deras olikheter. Men just detta att vara på väg in i varmare ljusare tider igen- tja för mig är det än förtjusande känsla!

Och igår fick jag "hjälp på traven" att ta mig dit jag vill av en dotter som tog mig på orden .. och inte ens en yrkesarbetande frisör har de senaste åren klippt av så mycket på mitt hår vid ett tillfälle.. 
Jag tror jag blev i chock den första sekunden när jag såg längderna på golvet. "Men du sa ju ..", sa dottern. Hon har visst, vissa likheter med sin mor.. 
Håret känns iallafall superskönt och dagen likaså. Sovmorgon, våningen ligger lugnt med sovande tonåringar, 
skidor på tv och kaffe. Sen när klockan slår tre då är det godis och Ivanhoe. Årligt och tradition. 
Men först även om jag skulle vilja låta bli- (det vindar ju ute.. ) POWERWALK med podd. Rutinen jag satt i mellandagarna är till för att hållas!

Gott nytt på er!

Kram A.