Funderar allt som oftast under olika ämnesrubriker, för mig själv eller i dialog med likaväl väninnor som mina döttrar. Ibland sammafaller funderingarna väl med möjliga samarbeten som detta att skriva ett inlägg i samrbete med aktörer inom skönhetsingrepp. Ett ämne som titt som tätt dyker upp i mitt huvud och i samtal. Hurvida det där med skönhetsingrepp bör göras eller inte.
För egen del har X antal extra kilon, 50 årssträcket som passerat, ungdoms och vuxenacne allt sammantaget har satt sina spår. I olika vinklar i olika ljus med eller utan smink så framträder olika "deffektheter". Ibland väljer jag bort att se dem ibland lyser de in i min själ som knivar och jag jämför mig med alla persikohyar i världen. Ja, då menar jag slät hy utan rynkor och ärr. Sen kan man så klart orda vad som är defekthet och vad som är unikt och charmigt.
Ska en 52 årig hy vara helt slät utan rynkor?
Rätt eller fel på den är inte enkel.

Klart är iallafall att inga krämer i värden kan på utsidan göra min hud slät från ärr, rynkor och veck. Inte vad jag provat hittils iallafall.
Frågan jag ställer mig allt som oftast är om jag skulle vilja offra tid energi och pengar till att justera det jag i mitt lilla face har, med ingrepp?
Checkar mig själv på bilderna nedan och undrar hur det skulle bli med lite botox eller fillers runt munnen.

Kan undra vad som händer där bakom glasögonen om ögonrynkorna justerades lite.. blev jag piggare året runt då och inte bara i dessa vintertider?

Skulle överläppen kunna bli lite snyggt markerad och komma upp lite mer, skulle hakvecket suddas ut och skulle ärren dämpas  ögonlock och ögonbryd klättra uppåt osv?
Vidare tankar kommer då om tänderna- jämnt kritvitt leende? 
Vill jag eller vill jag inte? 
Skulle jag fortsätta vara jag?

Snart 52 år gammal har jag lärt mig accepetra mina ärr i ansiktet, att glasögon behövs för att kunna läsa text på mobilen m.m. Samtidigt som jag matar in mig med möjligheter till att justera det genom att läsa annonser och artiklar i ämnet.
Varför dras alltid mina ögon till de textraderna och de bildannonserna?

Helt plötsligt har jag hittat en möjlighet att få bort den accpterade dubbelhakan via coolscuplting. 
Kan det vara något för mig undrar hjärnan efter de textraderna..?

Jag kan tycka att människor som råkat ut för olyckshändelse och har ett medicinsnkt behov, skall kunna erbjudas möjlighet till skönhetsingrepp. Hurvida vad gränsen skall gå för att få hjälp är jag osäker på i mitt tyckande. 

Ena delen av mig kan tycka att mina ärr i mitt ansikte är en bagatell i dessa diskussioner. Samtidigt som jag vet hur jag i vissa perioder i vissa situationer haft lager på lager för att dölja de gamla acneärren. Jag har liksom lagt lager på lager föra att känna mig "rätt klädd" i vissa situationer, för att få fatt i min egna styrka. Men ändå inte, ibland även för att på sitt sätt passa in..
Om jag fick bort ärren vore jag stark inombords hela tiden då?
Nja, önsketänkande tror jag- självkänsla är färskvara och kräver sitt arbete, men visst tankarna av "lidande" som uppstått genom åren av mina ärr hade varit skönt att slippa. Tiden jag lagt och lägger på att dölja dem emellanåt hade kunna läggas på annat.. Så jag kan allt se efter egen referens vad erbjudande av reducering av dessa ärr hade kunnat bidra till i positivitet.

Därefter kan jag tycka att det sedan är upp till var och en att justera vad man vill på sin kropp vill man betala för det så varsegod och gör det. 

Det jag skulle vilja understryka är varför skönhetsingreppet görs?
Och då menar jag att "lyckan kommer fortfarande innifrån". Jag är fast övertygad om att varesig självkänsla eller godare självbild kan skapas av skönhetsingrepp. Dock skulle det på sitt sätt kunna vara ett verktyg till att mer få fatt på sitt välmående. Jag tänker att pengar ger ingen lycka men pengar kan vara möjlighet till att skaffa sig verktyg till att jobba innifrån och ut med sin egna lycka.
På samma sätt kan skönhetsingrepp vara sitt verktyg till en mer välmående insida. Att undslippa känslan av att vara "för annorlunda" och tankar av lidande angående detta gör att det genom skönhetsingrepp kommer över ett stort hinder och möjlighet till godare känsla kan öka.

Alla borde få vara i sin unikhet och hurvida de vill göra skönhetsingrepp eller inte. Men jag tänker att det är av vikt att vända sig till kvalitetssäkrade fackmänniskor som jobbar för individens bästa och inte bara tjäna pengar. Vilket ingrepp som är rätt eller fel för någon att göra ska kanske ingen annan ha åsikt om. Men en kvalitetsäkrad fackman bör kunna se och  bolla ett önskvärt resultat och eventuellt medföljande resultat av det eller de önskvärda ingreppen. Och då också kunna lyfta det mer detaljerat med individen så att "rätt skönhetsingrepp sker för rätt person"

Själv gillar jag inte smärta - jag väger in det starkt i tänket på skönhetsingrepp för egen del eller inte.

Avslutar nedan med en bild på min sämsta sida. Mer ärr och mer oproppotionerad sida. Avskyr den allt som oftast och vänder därför andra sida till. Ett väl inövat beteende sen många år tillbaka..

Så kanske ändå att det skulle vara värt iallafall en konsultation för att få bukt med beteenden som jag egentligen inte behöver..?

Enligt mig svårt med rätt eller fel vad gäller skönhetsingrepp och vad gränserna skall gå för erbjudande till medicinska ingrepp. Tacksamt genom detta samarbete har jag läst och lärt mig mer i denna skönhetingreppens djungel. Orden och funderingarna är så klart mina egna. Det står klart hos mig i mina funderingar att alla skall ta sig en funderare så att man gör dessa ingrepp för sin egna skull och inte för att behaga någon annan. 

Alltså lite filler i hakan så det där jäklans vecket iallafall försvinner- vad är det värsta som kan hända..? Jag ska funderar lite vidare..

Kram A.