Måndagmorgon . Vintermorgon i kombination med att få upp tonåringar i tid till skolan. Kanske den mest otacksamma uppgiften som finns. Eller inte- att få dem med ut på en promenad i friska luften kan också kräva sitt jobb och vara uttömmande på energi.

Och här är vi nu fortfarande vinter ( och mer snö ska falla under dagen) och den mörka vintermorgonen teamar med tonårssömnen. I mitt fall är jag just tonårsmamma större delen av mitt liv.. hm..
Fokuserar på att det finns bättre och mer givande stunder i mammarollen som jag mer trivs med!

Och vilka promenaddagar vi har - Snölandskapet ligger mycket vackert- perfekt att samla energi i!(Tror vi tonårsmammaor behöver samla mer depåer än de flesta.. ha ha)


Jag tänker att just powerwalk är en bra energisamlaraktivitet.

* Det funkar ensamt likaväl som i grupp.  

* Det funkar i vilket tempo som helst

* Det påverkar både knopp och kropp mycket väl

* det går snabbt att komma upp i resultat

* Det funkar i ur och skur

Tänker att jag ska få till två stycken trettiominutare per dag denna veckan. 30 x 2 istället för 1 x 60 och man kan undra-
Varför?
I och ur underställ och på med vinterytterkläder kräver sin tid och energi också. Men för mig känns kortare pass oftare bättre än ett längre som skulle kunna lura min hjärna med att jag har stegat för hela veckan. Tja så korkad är min hjärna emellanåt.

Hur korkad är din?

Tur är iallafall att hjärnan också är föränderlig så med små medel som att stega utomhus kan du liksom jag vända hjärnan till att få ett behov, en lust och längtan till rörelseglädje och utmhus, istället för stillsittande inomhus.

 
Lager på lager och leopardmönstrat näst intill uppifrån och ner- älskar´t!

Naturen är vacker och öppnar man ögonen med mer vackrare synsätt så finns det vackra omgivmingar lite här och var. Själv är jag centrumboende, men tänk så mycket njutning som finns runt omkring mina kvarter. Kankse så jag dem inte förr men idag- idag är omgivingen en gidagåva. Tacksamt lyfter jag blicken vid stegande!

Min mormor förespråkade alltid att jag skulle vara varm om fötter, händer och huvud. Då trotsade jag den omsorgen- idag är jag tacksam att jag har fått den. Det är med enkelhet jag drar på mig mössa, vinterskor och vantar- trivs i värmen och har lekt färdigt frysandet. Kanske har et varit en mognads process att ta till sig mormos ord.. I vilket fall såg jag nån sorts insamling till hemlösa i Göteborg, fladra förbi på nätet. Ska leta efter den den.. Bar jag ser på änderna ovan på bilden fryser jag.. tänk då för den som varken har tak över huvudet eller rätta kläder.. 

Tänker att alla kan inte göra allt men tillsammans kan man göra mycket. Ska se vad jag hittar och länka här så kanske det kan vara något för dig också att hjälpa till med. Tror mormor har bidragit till det tänket också- att dela med sig!

Mössa från Lindex barnavdelningen! ha ha

Solglasögon från Zara

Stega försiktigt det finns sina hala fläckar!

Kram A.