Det där med att röra på sig kommer alltid ge ett bättre resultat för kroppen än att inte röra på sig. Det där vet vi så väl. Både ni och jag. Ändå är det många av oss som spinner fast i omständigheter och ursäkter och inte får till den dagliga rörelsen till välbefinnande.
Visst är det märkligt?
Vi människor är skapta efter att eget handlingsansvar gör oss mer gott än om andra gör för oss. Eget handlingsansvar är att göra själv och vi klarar ALLTID mer än vi tror.

Organen på insidan lika väl som självkänslan och utsidans linjer, allt påverkas gott av rörelse. Jag skulle vilja skriva rörelseglädje, men har man inte hittat rätt ännu och är långt ifrån den dagliga rörelsen är det ingen glädje i att tänka träning. Det är först när man gör, varaktigt, som rörelse och glädje kan kopplas ihop. Och jag vet detta så väl- I have been there!
Hur tar man sig då till rörelseglädjens varaktighet istället för ursäkternas tramp? Och vad händer då med oss?

Det som känns rätt och bra för mig kan kännas helt tvärtom för dig. Men kanske kan något eller några av mina tips bli lika bra för dig som de idag är för mig.
• Skaffa en manuell almanacka
• Boka in rörelsetid 20-30 min pass 1 varje dag utefter ditt andra liv.
• Förhandla aldrig med dig själv till att hoppa över eller ändra tiden.
• Börja med promenader i rask takt.
• Är du långt ifrån rörelse idag - dela på passen 15 min power walk i rask takt med svettpärlor på ryggen och 15 min stretchövningar. Stretch övningar ger lugn för kropp och själ. Ger smidighet och längre muskler och mindre träningsverk. Vecka 2 ökar du pw-passen med 5 min och fortsäller ökningen tills du rör dig raskt i 30 min.
• Öka hastighet och motstånd för varje vecka, men håll dig till enbart 30 min
• löpsteg kan sedan läggas in i intervall
• Håll fokus på känslan efter passen. Det goda i den kan vara drivkraft till att stoppa in 30 min rörelse varje dag framöver Jag har slitit med detta ovan i flera månader nu. Och det ger resultat! Jag springer nu helt och hållet under mina 30 minuter. Jag som aldrig sprungit, som inte ens sprang på idrottslektionerna i skolan. Både hastighet och längden jag springer ökar jag fortfarande. Däremot ändrar jag aldrig tiden. För mitt pass är längden 30 minuter thats it!. Jag hade aldrig fått till varken den goda känslan eller att göra om det vore längre. Däremot lägger jag numera till mattövningspass-också de på 30 min. Aldrig i anslutning till löppass utan var för sig.

För mig blir det enklare att få till tid för 30 min pass här och var än 1 timmespass. Jag blir inte heller uttråkad. Efter passen mår jag superduper! Svettig och dann känner jag den sköna känslan av gott sinnestillstånd som endorfinerna gett mig. Jag orkar mer och passformen på kläder är annorlunda. Me like!!

Så klart kan även 30 minuter vara svårt att få till i ett fulltecknat schema. Tipset är att sluta tänka i block - även under arbetspass finns kanske lunchbreak att ta till. Idag är jag inte bara i varaktig rörelse. Jag belönar mig med rörelseglädje VARJE DAG! Från 0-100 helt enkelt. Och tiden, tja den tog jag mest från dötid och annat som jag varken saknat eller ägnat en tanke på.
Lycka till med din rörelseglädje!
Kram A.