Det alla är vi olika. Och vi förhåller oss olika till allt och alla. Förhållningssätt kan övas. Det kan alltid bli bättre. Att vara nonchalant och låta bli att bry sig om hur de egna stegen påverkar andra människor har mycket stor utvecklingspotential. Det spelar ingen roll om det är Corona eller annat. Den nonchalanta roffar åt sig för egen vinning skull. Kalas i Coronatider eller otrohet mot nära det är samma nonchalans som styr dem. En slags oaktsamhet för andra människor. Skulle vi önska skulle nonchalans försvinna i grafen med Corona. Likaväl som Corona på egalt vår historia kommer nonchalansens drag också finnas i den och efterleva den. Vuxna som inte ser längre än näsan räcker. Vuxna som tar steg mot vad som förespråkas visar nonchalant väg för nästa generation . Är det först när de egna drabbas som färdvägen kan ändras? Jag tror att nonchalans är en täckmantel för en slags sårbarhet som inte kommit när. Väl värd att jobba bort. Först då kanske andras påverkan av det egna handlandet kan ses som viktigt! Hur och varför busskuren ser ut som här vet jag inte. Tråkigt ser det iallafall ut. Tänk om det ligger ett nonchalant drag bakom . Ett ärvt sådant drag. Tråkigt i så fall av vuxen värld att fortsätta låta nonchalansens ådra leva vidare... Kanske har de också lärt av tidigare generation. Kanske avtar nonchalans först när de smakas på den egna medicinen ? Take Care! Kram A.