(Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Odla.nu)

Så har första halvan av 2020 passerat . Idag är det 5 månader kvar till jul. 5 månader som vi numera ser som ovissa. Hur framtiden blir - har inte något med kontroll att göra. Allt kan hända! har vi inte förstått det tidigare, så vet vi det definitivt numera. Coronatiden har givit många blänkare för den som vill ta tiden tillvara.

Fick fina sticklingar av en vännina igår. Märkligt det där med historien.
Kan det vara så att alla möten är menade att ske mer än en gång?
I allafall är det kul och intressant när möten som vuxen blir givande och intressant och inte alls som första mötet under ungdomens dagar.

Motsatt är de relationer som funnit under många år, som du ansett som trygg. Och sen blir blir tvärtom. Du får en känsla av att inte vara ok i mötet med dem. Eller kanske är det så att under Corona har inte ett finger lagts till att hålla kontakten med dig eller hur du har det.
I de relationerna är det enkelt att känna sig mer ensam än någonsin. Men vet ni det du har givit och det du har bidraget med kan du alltid stärka dig med. Att du sedan inte får tillbaks kan du inte påverka. Leta istället efter din egna styrka. Bredda ditt sökande. Visst kan det bli på stapplande steg när korthuset rasar. Men kanske är Coronatiden också en vägvisare om att vara en god med människa. Och de som hoppar över dig, sviker dig eller t.o.m. visar att de inte bryr sig om dig, de är inget för dig.
Troligtvis har de nog med sig själva..?

Öppna ögonen, ta tillvara de som istället är där för dig. De som visar dig att du är ok!  

Du är alltid lika ok som någon annan. Oavsett vad någon annan visar eller inte visar.

Vi människor är lika olika som sticklarna är i färg form och färgskala. Ändå trivs de i samma vattenbad, utan att knö ut någon annan. Där har vi människor att lära.

Så tacksam över att jag fick sticklingarna! Utan krav, utan förpliktelser att kunna ge igen. Jag fick dem av godhet.
Idag ska ta reda på dess namn och läsa in mig på skötseln så att deras unikhet kommer stå länge och väl i blom i mina fönster.
Visst är det väl det bemötandet som vi bör ha mot varandra - att vi läser in oss på andras unikheter och tar dem tillvara och är stärkande mot varandra i det?


 Tänker att jag också ska stärka mina sticklingar med nya fina blomkrukor när det blir dags för plantering. Ni vet att överraska någon med något fint som passar till dem, gör ofta gott.

De fina inomhuskrukorna nedan hittar ni HÄR

Nu är bara frågan vita eller svarta?
Vad tycker ni? 

Vet du namnen på sticklingarna, så meddela mig gärna?!

Take Care Kram A.