Funderar på den egna handlingens betydelse. Ni vet människor som knappt hälsar på dig. Människor som har ett kortare och annat tonläge mot dig i konversationen än tidigare. Människor som bemöter dig som luft medans de skiner som solen mot övriga. Eller människor som du själv upplevelser som irriterande.
Var i ligger det egna ansvaret?
Ingen kan vara älska av alla, hur gärna vi sen än vill.
Så vilka relationer är viktiga för mig att ta ansvar i och vilka behöver jag inte bry mig om?
Som högkänslig ett gissel, då även energi från icke närstående ibland skär som knivar..
Irritationen på en annan människa bottnar oftast och mycket i oss själva.
Säg den som är fullkomlig nog som människa som inte har några sidor att utveckla eller vara mindre tillfreds med..? En mer eller mindre jubelidiot i så fall
Personlig utveckling står redo hela livet för den som vill nå högre i sin potentiella utveckling.
För den som ser sig som färdigutvecklad däremot stoppar utvecklingen.
Titta på vad du irriterar dig på hos någon annan och studera sedan dig själv och dina handlingar inom området.
Finns det kanske en inre önskan, kanske outtalad, om att kunna vara som personen som irriterar dig?
Därmed inte sagt att den som sviker eller inte ser dig för den du är, är någon du behöver stå till svars för.
Lägg energin på att bearbeta sorger att du blev sviken eller inte sedd på riktigt av personen och fortsätt sen att fylla på dig själv med styrka kraft och mod att ta dig vidare mot de som omfamnar dig istället.
Du är unik och good enough !
Take Care! Kram A.
