Det finns något kraftfullt i allt som sker. Alltid finns något förtjusande. Om vi väljer att se det så.
En stund på den enklaste parkbänk. Tillvaratagande av tid. Hör och nu istället för att längta bort, till annat och till mer.
Stressen i det blir som bortblåst ju mer här ich nu står tankens fokus. I alla fall för mig. Förtjusningen över att blommorna blommar & gräset fortfarande växer grönt🌸💚
Nästa en märklig kraft och harmoni de enkla blommorna för med sig när jag lärt mig att se dem och på ett för mig nytt sätt.
Går du oftast med de vackra ögonen på och ser & letar det fina och vackra i det som är, finns runt dig, som du möter och i det som sker?
Eller fastnar du mer i den första ( mänskliga) negativa tanken om det det du ser?
Mer och mer tror jag att den mänskliga fällan ligger i mer umgänge med andra än med sig själv..
Förtjusningen över att blommorna blommar & gräset fortfarande växer grönt🌸💚
Så vilsen vi kan bli från den tanken med för många intryck från andra, tex de som inte vill se förtjusningen och den enklaste blommans kraft.
De enklaste blommande blommorna & gröna gräs kan göra det fina i en dag.
Det vackra finns alltid i litet som smått. Använder vi de ögonen och förtjusningens kraft blir både vi själva & världen lite godare 😍
Vad tror ni?
Take care! Kram A.
