Har du tänkt på hur olika vyer och olika människor påverkar dig? Jag tänker att egentligen är drt inte vyn eller människa framför ssom påvetkar mig. Det är jag själv. Jo, faktiskt. Mitt egna förhållningssätt hur jag väljer att ta emot och se på vyn människan och världen utanför. Och ögonen jag förhåller mig med- tja det är inte ens alltud mina egna. Hur jag förhåller mig ärvs jah ibland in i. Du med!
Så långe jag inte tar makten själv och medvetengör…
Gör ni det? Identifierar ni ert egna förhållningssätt till dem nu möter och det som sker?
Tänker att det är ett ansvar och ett ständigt pågående arbete att utveckla och inte bara firtsätta att leva i tron av att hus är det egentliga boendet och att allt annat är att misslyckas.
Vänligen och bestämt har jag styrt om mig i just det sen mängder av år. Lägenhet är ett drömboende för mig och många med mig! Förre måsten och mer frihet av tid. Inom det sistnämnda kan jag utveckla mig och mitt förhållningssätt.
Vad är av vikt att lägga tiden på för mig?
Idag förhåller jag mig väl till på hav och låång utomhusdag. Sensommaren värmer skönt och jag vill ta in och fylla mig väl. Hemmets kaos förhåller jag mig också väl till. Det springer inte ifrån mig på samma sätt som sommarvärmen kommer att göra de närmaste veckorna. Ordning och struktur i hemmets kaos blir en bra syssla nästa vecka när regnet faller. Ett medvetet val sim är bäst för mig. I arvet sitter mer att skapa fint i hemmet först och annat sen. Men få vet ni, få missar jag här och nu av naturens fina påfyllning av fina sommardagar
Ibland måste vi identifiera allt vad vi gjort och sedan se vad vi då inte har gjort. Vill vi göra det vi inte har gjort får vi förhålla oss i det och starta igång oss med nya steg. För gör vi som vi alltid har gjort tja, då ökar vi varken förhållningssätt eller annat.
Nu fortsatt blick mot blått av skyn och blått mot kroppen Havet ä fint och djupt. Tack mormor för ditt fina arv av förhålla mig till havet som fantastiks! Det fyller på mig väl!
Take care! Kram