Kan vara så att det har med ålderns erfarenhet att göra, att jag kollar morgondagens väderlek på mobilappen innan jag somnar. Och med det sagt var jag beredd på snölandskapet som väntade idag.
Skulle kunna kalla det förmånligt att ha sovmorgon idag. Dock gjorde det också sitt till att jag låg kvar på in i det längsta och nästan letade efter halsont för att slippa ge mig ut. En måndag med uppdrag utanför hemmakontoret och i 2 olika kommuner hade ingen jätte attraktion när snön föll rejält i den tidiga morgonen.
Hur som inget halsont hittades och jag är nu på väg till annan kommun. Marken runt omkring är vit. Nordanvind gör det kyligare än var det är. Tacksam för att jag tar vara på erfarenhet av att lager på lager är väl värt att palta på sig för att slippa frysa.
Också oerhört tacksam över att jag inte fastnar i sjukdomstänkets letande så att jag hade hållt mig hemma idag. Tänk så många möten med människor som då missats. Så många leenden jag i så fall hade missat att ge och också få.
För visst är det väl ändå så att leende människor är en gudagåva dagplats att möta och ha i sin närhet? Tänk tvärtom och varje morgon möte någon fast i spiralen av strama mungipor och klagande.
By the way år en god tallrik hemmagjord gröt imorse innan avfärd. Så längesedan jag åt gröt. Är egentligen ingen grötmänniska vad jag trott iallafall. Vet ni, haleluja så god min gröt var!! Tipsar om receptet i nästa inlägg.
Och hörrni, tänk vad man kan lura sig själv.
Om vi tror på att det vi tänker alltid är det rätta kan vi missa mycket. Baserat på att hjärnan enbart vet det den har lärt sig. Och tänk så mycket vi inte lärt oss!
Take Care! Kram A.
