Det är sen gammalt & ett arv av historien att allt ska räcka och bli över. Och jag lovar att den biten av sista smörgåstårtan dagen efter är som ett halleluja moment så god. Och visst var den god dagen till ära som nygjord. Men ändå indränkt i sig själv dagen efter- wow!
Tänker att den röda tråden av historia till nutid återspeglar sig i lika väl ord handling som attribut.
Mormors fina 50-årspresent av ljusstakar får brinna för öppenhet, välkomnande & rättvisa Tänk, hon var yngre än jag när hon fick ljusstakarna
Under min barndom bytte de inte plats. Stod alltid på buffén på varsin sida om fruktfatet. kan inte ens minnas att ljusen i dem någonsin brann.. Kanske var hon rädd att stearin skulle rinna ner & förstöra dem.. Kanske var hon rädd att vi barnbarn skulle skada oss i i ljuslågorna.. Eller också så brann de, men utanför min minnesbild..
Min egna favorit mugg i porslin fylld av kaffe. En present från min äldsta dotter många år tillbaks i tiden. Så glad och tacksam över muggen. Kan det vara så att kaffet smakar godare i den, eller är det bara en illusion? Glad & tacksam över dottern hennes handling & muggen iallafall.
Och så smörgåstårtrester. Som det har ätits smörgåstårta vid samlingar vid våra bord i historien. Och då som nu alltid en frukostbit av tårta över till dagen därpå. Som jag har mumsat till frukostar också
Jag tror att acceptans av det goda från historien knyter an med en röd tråd till ord och handling av nutid, alltid. Om inte acceptansen hörs begränsas nutiden.
Tänk om nutid alltid, alltid inte blir bättre, godare & njutningsfullare än den tacksamhet av historien som du själv har ansvar över att lära dig se, känna och utveckla?
Take Care! Kram A.
