VM match på tv med svenska damlandslaget i fotboll. Tycker det är mysigt med dessa förmiddagsmatcher lediga dagar. Uppkrupen i soffan med kaffemuggen och min blå gula tröja på ger matchen på tv även tid för reflektion.
”Teamwork is dreamwork” Visst är det så! När vi människor gör vårt yttersta för att stänga av vårt eget och öva mer fokus på att vara god snäll, hjälpsam, ha respekt och inge förtroende och pålitlighet till varandra. Då kan ett lag, oavsett det är på fotbollsplan eller inom annat i livet, gå hur långt som helst.
Tvärtom, vad för det då med sig?
När människans ego tar överhand och synsättet är att den egna vägen är den ända rätta. Tja, mina vänner förtroende byggs inte i den andan. När det sviks mer än att man backar från egna egots lustar tappar laget sina laguppställningar och visionen om ett dreamteam stannar vid en vision. Man skulle kunna säga att dessa individer är långt ifrån goda lagspelare. De som sen sviks får också sina efterföljande ärr från egomästarnas agerande. Vilket ger att de många gånger alltid har en reserv inkopplad på att eventuellt kunna bli sviken igen. Detta tar lång tid att jobba bort. Med den reserven inkopplad blir det också svårare för dem att att vara en avslappnad lagspelare.
Så mina vänner, lite godare, lite snällare, lite hjälpsammare mot de du inte tänker att du vill vara det mot och mindre fokus på det egna egot. En enkel ekvation gör att själv inte bli betraktad som en svikare och opålitlig jäkel.
Ett recept för att ingå i det vinnande dreamteamlaget.
Take Care! Kram A.
