Det mörkar på denna, en av de mörkaste månaderna på året.. eller kanske är det långa arbetsdagar med mörker när jag loggar på i den tidiga morgonen och mörker så här i kvällningen när jag loggar av som ger känslan av mer mörker än annars…
Hur som, jag har inget emot att jobba undan rejält så här års . Tacksam över uppdragen och att vara uppskattad med det jag gör.
Så var det det där med antagande då.. Och om när och vad det blir under nålen på riktigt får tiden utvisa. Jag har iallafall inte samma känsla för motiv som innan. Tänker att känsla av harmoni och trivsel av motiv är viktig . På samma sätt som det är viktiga punkter för där vi viker våra liv
Sen är det klokt att hålla sig till sin tro. Att låta bli att fladdra iväg för att frestelser lockar Utan istället ha fokuset fäst på det goda man själv tror på. Då kan det också i sinom tid bli en sanning
Och visst har väl vi alla rätt till vår egna tro utan att bli bedömd som fel. Eller hur?
Jag behöver mina påminnelser, så att tron på det jag tror på alltid är i fokus.
Brukar tycka att dag som natt är långa. Men i denna period försvinner dagarna snabbt. Mycket snabbt.
Vet inte ens om de symboliska ljuspunkterna ljusar upp som det ljus som egentligen behövs. Något kanske. Iallafall ger det hopp och längtan efter att det riktiga dagsljuset snart ska komma åter. Snart igen
Take Care! Kram A.
