Om man funderar och blir medveten om sin vilja till lösningar så släpps ältandet. Eller hur?
I grund och botten finns inga tidsbegränsningar vad gäller funderingar. Kan nog tänka att man gör sig en tjänst om man på något vis riktar sina funderingar mot en tidsbestämd målbild. Så enkelt annars att funderingar fortsätter i oändlighet. Och gränslandet till ältande blir då svagare och svagare…
Hur som varje lösning och målgång föregås av funderingar.
Ibland tror jag vi förväntar oss snabba lösningar utan funderingar. Tänker att det är bra att ge sig själv och varandra just tid till funderande. Det finns alldeles för många bevis på kortsiktiga lösningar tagna utan vidare funderingar på hur vad vem som påverkas. Bemötande att vi människor skulle fungera likt ett bankomatkort till lösningar blir inte bra.
Så hörrni nu släpper vi förväntningar på varandra. Med ödmjukhet och respekt väljer vi förståelse. Med funderingarnas tillåtelse ser vi vikten i fler och bättre lösningar.
Att vara människa är ett evigt arbete om lusten finns att utveckla sig själv vidare till full potential. Fundera om du också vill det?
Take Care! Kram A.
