Funderar ibland på hur dagarna blir om jag avstannar min flexibla ådra?
Att mitt tänk och handlande går mot att vara mer fyrkantig… Men alltså nej, bara jag tänker tanken känns det tråkigt otillfredsställt. Hur skulle jag då nå känslotoppar?
Jag tänker istället att stunder av njutning är så viktigt att möjliga njutningar som innan de dyker upp inte har tänkts på, bör tas tillvara. Tänk att inte kunna ta en spontan eftermiddagskopp utomhus med grannen en dag när grå himmel plötsligt spricker upp till finaste solskenet
Tänk att inte kunna ge ett handtag eller finnas tillhands för en vännina för att man planerat städning på hemmaplan.
Herregud mina vänner, allt finns oftast kvar förutom ögonblick. Så ta extra väl tillvara de ögonblick som kan ge extra njutning. Damsugningen finns kvar att göra sen!
Lunchen fick bli en timmes walk. Fjärde måndagen i rad med 60 minuters walk. Idag mer gråmulet än de tidigare måndagarna, men lika god känsla efteråt ändå. Nu är frågan istället om det bästa för mig är att starta veckan med 60 minuters walk eller att avsluta veckan med det istället för 30 minuters walk som på de andra dagarna?
Kanske är det så att det passar mig bättre att lägga in min 60 minutare på söndagar stället..? Funderar och förhandlar med mig själv till att komma fram till bästa beslutet för att alltid få till 1st 60 minuters och 5st 30 minuters walks per vecka med minimalt med stress….
4 veckor med stegande varje dag har gett fler och raskare steg för varje dag. Känns riktigt bra! Vet också att det är inte mycket som ska till för att hoppa över en walk.. Alla verktyg som därför säkrar upp mig till att ge mig ut på centrums gator är bra och kanske en längre walk på ledig dag är bättre än på en arbetsdag..?
Eftermiddagskaffe med mamma på en fortfarande relativt varm terass. Kan ha att göra med markisen som är nerfälld dygnet runt och bevarar värmen där under. Min terass, min oas!
Gott, gott med fikabröd till kaffet !!!
Om en månad är säkerligen temperaturen en annan och terass säsongen över. Så bra att under den mörka tiden kunna plocka fram minnen av spontana stunder av njutningar på terassen.
Egentligen är det bara vi själva som hindrar oss från att ta tillvara ögonblick som bjuds. Take Care! Kram A.
