Det är tidig morgon och mörkt ute. Lika mörkt var det när jag kom hem igår. Det är höst. Fröken väder påminner om årstiden med starka vindar som viner tillsammans med regn. Utomhus är jag numera påpaltad . Mössmode är årstidens bästa!
Jag är inget fan av mörkret som faller mer och mer nu. Känslan är att det är långt tills ljuset når mig igen. Hujedamig mig!
Jobbar medvetet och väl med att fylla mig med god energi på annat mindre än ljuset mitt i denna den mörka årstiden.
Studerar gamla hus som jag passerar förbi Tänker vackra tankar om dess historia som gör att huset står kvar.
Tänder ljus på morgonen och i den mörka kvällningen.
Kollar in serier i pyjamas och med filt i tv soffan
Jobbar medvetet och väl med tacksamheten. Så tacksam över mig själv och mitt driv i nuet. Vad hade jag gjort utan det?
Små fika stunder och härliga middagar med människor som trivs i och vill ha min närvaro är också det tillgångar när mörkret är som mörkast.
Tänker att ni är säkerligen många med mig som strävat efter stunder ihop med människor som inte prioriterar er eller mig. Så dumt!
Människor som själ andras tid med att ändå inte ha känslan med eller är närvarande eller bokar av i sista minuten pga av att annat dykt upp ger ingen påfyllning av god energi. Snarare tvärtom.
I mörkret och i ett hektiskt tempo behöver jag påfyllning av god energi. Annat får va.
Och mössmode så klart! Som jag trivs med att boa in mig i matchande mössor!! En god och värmande påfyllning!
Torsdag och snart helg där ledigt utan måsten känns bra. Visualiserar serverade middagsbord och goda fikastunder där den goda energin flödar.
Nu till jobbdatorn.
Take Care! Kram A.
.
