Sitter med kaffe i solskenet och reflekterar över min den här nya delen av livet.
vad vill jag fortsätt att göra?
Vad vill jag göra mindre av?
Vilka människor vill jag ha i min närhet?
Vilka klarar jag mig utan?
En sak är säker att beteenden ordval och meningar som får mig att känna mig som den felande länken eller där jag fälls, sviks eller får mig att känna mig underlägsen klarar jag mig utan.
Jag tror på att jobba med att ta tillvara nuet och de förutsättningar som bjuds. Skulle kunna kalla det att den nya delen av livet är som att vara på en snitslad bana. Det jag kände för igår kanske inte alls är vad jag känner för idag. I den nya delen av livet kan jag också ge mig den möjlighet att på ett heltaggat sätt än tidigare söka snitzla den banan.
Herre gud det är väl ändå en enkel ekvation om om inte berättandet beakas som ok kommer rösten att tystna iallafall inför den lyssnaren.
Frågan är mest hur många chanser ska de ges som antyder fel istället för att känna sig priviligierade och uppskatta den som pratar?
Idag lördag massa solsken och massa reflektioner
Take Care! Kram A.
