Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Yves Richter SE, Thunderfitness & Stronger)
Gjorde några enkla övningar i morse för att stärka armar och axlar. Stepbräda här hemma fyller sin funktion. Tänker att det är så lite som ska till för att rörlighet ska ökas. Tacksam över solljuset som speglar sig utanför och bjuder in till raskt stegande om en stund
Efter rörelsemoment har jag baljat i mig kaffe och reflekterat. Funderar på vad som händer när vi väljer förståelse istället för oförståelse & välkomnande istället för ovälkomnande ?
Är det genom att välja fokus på förståelse & välkomnande som vi öppnar upp & ökar flexibiliteten, ser vikten av att olika är lika rätt?
Kan det vara så enkelt att med förståelsen i fokus behöver vi aldrig framhäva oss själva på andras bekostnad? Kan det istället vara så att med förståelsens fokus skapar vi en förmåga till att få oss att vilja vara en del i ökat livspotentialen för alla?
Kan det vara så att med förståelsen i fokus minskas med automatik viljan att vara en del i att få andra att känna sig underlägsna och ovälkomna?
Eller kanske finns inte någon medvetenhet av denna vilja, kanske handlar allt om omedvetenhet och oförståelse av att handling alltid ger resultat..?
Vad tror ni?
Genom att välja förståelse välkomnar vi helt enkelt mer, än att vi stänger dörrar till ökat livspotential.
Tja, det var reflektion för idag, en vanlig torsdag.
Så klart kommer tanken och reflektion av upplevelse. Med reflektion kan medvetenhet ökas.
Take Care! Kram A.
